praktiskt.
Lite praktiska tips för volontärjobb i USA:
1. Gör det! Det finns en massa organisationer. Om du vill göra samma sak som jag, ta kontakt! Människorna här e fantastiska och New York e underbart!
2. Visum. Tänker du stanna kortare än 90 dagar å inte får betalt för ditt jobb behöver du INTE ett visum. INTE ett visum. Kontakta ambassaden före och poängtera att du har nånting att komma tillbaka till, att du tänker kombinera jobbet me turistande och säg ett par gånger att du int tjänar nånting i pengaväg. Inte mat, inte husrum. Ingenting.
3. Ta ut en massa pengar i hemlandet om du har ett tryggt ställe att förvara dem på. Ta ut mer än du räknar med att behöva under hela resan, det går ändå åt :P Visa Electron fungerar också bra, men risken finns ju att nån stjäl den och handlar upp alla dina pengar. Välj Credit i maskinerna vid kassan där man sätter in kortet. Kontant e absolut bäst!
4. Med hjälp av en guidebok+subwaykarta klarar du dig i princip självständigt i NYC. Fast det är en stor stad är det enkelt att ta sig runt och, med en karta, svårt att gå vilse. Metrokort finns att köpa på alla stationer!
5. Din telefon kommer högst antagligen inte att fungera. Ta kontakt med bolaget som står högst upper på rutan på din telefon.
6. ÅK!
Utkast: Maj 25, 2011
De e så bråttom här just nu så jag inte riktigt hänger med heller. Därför lider bloggen.
Vi har ett team här från Washington DC å är inne i The City med dem hela dagarna. Åker in tidigt och kommer hem sent.
Min favoritstund på dagen har blivit på morgonen, då vi sitter i vår 16-passagerar-bil på vägen in, med Starbuckas i handen och musik i öronen. Under de här runt 1½ timme hinner jag catcha upp lite tankar och bli ivrig för dagen, som en efter en bara är bland de bästa dagarna någonsin.
I lördags var vi i South Bronx. Verkligen inte ett ställe jag skulle kunna tänka mig att bo på. Det är så man väntar på att nån ska ta fram sitt vapen. Där fanns en hel del trevliga människor, men som stadsdel, nej tack.
I söndags och igår var vi i Brooklyn. Jag gillar Brooklyn. Utsikten från Brooklyn Heights Promenade kan vara det vackraste jag nånsing sett. Manhattan-skyline, Brooklyn Bridge och East River. Ett måste att komma tillbaka till.
I måndags var vi i Harlem. Lite som South Bronx, men kändes lite renare och tryggare. Här e människorna superöppna och kommer upp och pratar med en. Harlem håller på att bli rikare och rikare, och folk som tidigare bodde här, har flyttat bl.a. till South Bronx.
Idag var det dags att turista. Vi tog färjan över till Staten Island, såg frihetsgudinnan och åt lunch med utsikt över Downtown Manhattan. Efter det tillbringade vi lite tid på Times Square, gick lite i butiker och avslutade dagen i Central Park. Solnedgång, parkbänk, fina människor och glass. LIFE.
Jag e så fruktansvärt tacksam att jag får vara här. Den här veckan har varit helt makalös!
Se on siina!
Vi har varit utan internet, men nu e den tillbaka.
Under tiden har Finland vunnit ishockey-VM. Sant gar ju int att forklara. Heeeelt fantastiskt! 16 ar. 16 ar!
Jag ville flyga hem a fira med resten av landet. Men, man kan inte alltid fa som man vill. En dag ska jag se matchen fran borjan a fira. Ordentligt.
Det e mycket pa gang har. Imorgon kommer ett team in, sa det ar en hel dal att gora. For tillfallet sitter jag ensam pa kontoret a svarar i telefonen. Pa engelska. Det gar ungefar lika bra som de sku ga pa finska :P
NY e fortfarande awesome. Det har regnat i flera dagar nu, men idag e de varmt igen. Fr.o.m lordag kommer vi att ga omkring i NYC varje dag i en vecka, sa da vill vi verkligen inte ha regn. Jag gillar verkligen NYC. Manniskorna dar e spannande. Varje stadsdel e som en skild del av varlden. Det e butiker som jag aldrig hort talas om precis overallt. Central Park e hur vacker som helst. Fast jag vet att det har en en enorm stad sa kanns den liten, eftersom byggnaderna e sa hoga sa man bara ser en gata i gangen.
Sa om NYC inte finns pa din lista over stader som maste ses, sa rekommenderar jag att satta dit den. Sen nar du aker dit kan jag forsoka fixa med personlig guidning med nan i teamet som bor dar ;)
3 - 0
En dag kommer det här att inträffa:
De e ishockey på TV. De e spännande. Marthina får en hjärtattack.
Hur underbart e de int me final?? Mitt lejonhjärta spricker av stolthet!
The food.
Jag har lärt mig att de e stort skillnad mellan staterna när det kommer till maten. Så jag kan inte uttala mig om hurudan maten e i USA som helhet, bara om vad jag sett här i NY.
Restaurangerna i staden jag bor varierar enormt. Det finns italienskt, asiatiskt, sushi, pizza, snabbmat osv. På Manhattan är det väldigt, väldigt varierat. Man ska veta var man söker helt enkelt. Enda ordentliga restaurangen jag besökt på Manhattan e ett thaiställe som låg i East Village. Men det finns massor. Garanterat nånting för alla. Jag har varit lycklig att ha förmånen att besöka staden tillsammans med folk som känner den, det underlättar verkligen, och minskar risken att hamna i turistfällor. Under 10 dagar kommer vi att åka in till NYC med short term-teams som kommer från olika delar av landet, och då får vi äta middag i NYC. Varje dag. Gratis. How awesome is that??
Här på basen äter alla hälsosamt. Sallad å frukt å kyckling å sånt. Vi gör smoothies helahela tiden. Vissa dagar äter jag typ ingenting annat. Butikerna å fulla me frukt å bär, å där vi handla idag var det så billigt så jag handla som om jag sku ha 5 barn hemma. Maten e billigare här.
Kaffet e ännu billigare här. En stor kaffe med smak på Dunkin´ Donuts ligger runt 2 dollar. De e typ 1,5 euro. Samma gäller för Starbucks. De e otroligt billigt. Bryggkaffet e nu då verkligen inte nånting att hänga i julgranen. Det går med nöd å näppe. Jag skryter om det finska kaffet, lovar att sända ett paket då jag kommer hem, för att resten skall förstå varför jag gnäller, och sväljer det med en grimas.
I söndags åt jag en glaserad kanelbulle. Obeskrivlit gott! Det, och mangosorbeten jag hittade på Trader Joe´s e det bästa jag ätit här än så länge.
Jag har inte ätit speciellt amerikanskt. Inga pannkakor eller cheesecake, mac´n´cheese eller burgare. Idag lärde jag mig att tycka om jordnötssmör. Jag har en känsla att jag kommer att få ängra det ännu. E snål på det hela tiden nu.
Det enda som jag saknar av den finska maten e kaffet. Skulle nog börja importera det om jag bodde här en längre tid. Annars så vinner nog maten här den finska maten. Inte minst då man tittar på priset.
Never been unloved.
För säkert tionde gången återupptäcker jag Michael W Smith.
The music he is blessed to make takes my breath away, over and over again.
Ishockey på distans.
Jag blev så glad, så glad då jag såg resultatet av dagens match. Jag vet att jag skulle ha varit hundra gånger mer på G om jag faktiskt hade sett matchen, men sånt går ju nog inte att göra mitt i jobbdagen. Jag vet hur spännande de sku ha varit. Hur hjärtat sku ha bultat å världen slutat snurra för en stund under straffläggningen.
Det är ändå en bra erfarenhet att veta att jag klarar mig utan att se varje match. Jag skulle ju nog absolut inte missa dem frivilligt, men jag överlever utan större abstinens.
Om det vill sig, vilket det kommer att göra, och det blir semifinal, så ska nog ändå jag se varje minut av den. Vi kör väl lite tummen upp för USA också, för att väcka intresset hos mina kära ishockeytröga kollegor, som måste höra på mitt ishockeyprat varje dag. (jag måste lyssna på deras basebollprat varje dag) En final med FIN och USA är kanske inte troligt direkt, men skulle definitivt vara intressant! ;)
Jag hejar med hela mitt hjärta på distans medan jag ränsar ogräs i soliga New York! Nyt otetaan kultaa! :)
söndag
En skojig detalj med USA e att deras vecka börjar med söndag. När jag mentalt e beredd på att börja en ny vecka imårån, har deras redan börjat. Jag misstänker att det här en en sån sak som man aldrig nånsin skulle lära sig att tänka på ett annat sätt. Min vecka kommer alltid att börja med måndag.
Det har varit sommarvärme här, så vi söndagslunchade ute på bakgården. Så skönt! Mera sådana dagar, tack! Sedan stod vi på rad på gymmet å lyfte hantlar. Tummen upp för sportiga staffmembers! :)
Min engelska blir bättre dag för dag. Det kommer nog att krävas mer än mina veckor här för att få upp den på en flytande nivå, men det går lättare hela tiden. Fortfarande så tappar jag ord, men det gör inte så mycket. På tisdag kommer en annan volontär hit, som inte heller pratar flytande engelska, så då är jag åtminstone inte den enda som kämpar med språket. Vår staff en annars också väldigt internationell. Här e en från Filippinerna, en från Holland, en från Australien, en från Irland, en från Kanada, en med rötter i Cambodien och en med rötter i Norge. Grundaren är hemma från Italien och hand fru är från Nya Zeeland. Alla har dock bott i landet en längre tid.
Nu e de så dags att sova! Ha en underbar start på veckan!
The Guardian
Idag släääpade vi oss till gymmet och jag steg upp på cardiomaskinen med en suck, satte på maskinens TV å märkte en av mina absoluta favoritfilmer sändes. Så flög en effektiv timme förbi å det blev buttercake med gott samvete senare på kvällen. + en dålig film.
De var soligt å varmt idag. Jag satt ute 1 timme el så å e knallröd. Sånt händer! Hellre de än grå.
moment.
Idag lunchade vi i East Village. Maten var fantastisk och det var sol, det var NYC och det var bra sällskap. Moment.
Idag hade jag min första frozen yoghurt. De smaka som glass, men surare. Jag gillar surt.
Jag e fortfarande utan sladd ti kameran, så trots att jag ivrigt tar bilder, förblir bloggen bildlös. Ska försöka fixa det nästa vecka!
Imorgon har vi sovmorgon för första gången sen jag kom hit. Bara en sån sak gör ju det här till ett bra veckoslut! Ska försöka titta på lite ishockey också, så inte hela VM går förbi med 0 sedda matcher.
marked.
När jag för en vecka sedan steg av flygplanet på JFK och stod i den långa kön till tullen var jag för trött för att känna varken förväntan eller nervositet. Då jag kom igenom tullen stod 3 personer från basens personal och välkomnade mig. Jag kände mig hemma redan då.
Nu en vecka senare, en vecka som känns som en väldigt lång tid, vet jag att jag antagligen för resten av mitt liv kommer att sakna det här stället, och människorna som jobbar här. Det är människor som jag inte kände för några dagar sedan, och nu delar vi hus, kök och gym, men också liv och visioner.
Jag hade inte räknat med att bli så swept away. Jag kommer att ta vara på varenda sekund jag får spendera här.
Den här veckan har vi staffretreat. Alla har samlats och vi har spenderat mycket bra tid tillsammans. Imorgon avslutar vi retreaten med att åka in till NYC. Jag e hur ivrig som helst!
gym!
Det är så fantastiskt att gymma igen! Att ha ett medlemskap på ett gym gör att det här mer än någonsin känns som hemma. Det är dessutom typ 5 minuters promenad dit. Och där finns bastu.
Jag. vill. inte. åka. tillbaka. Inte på några månader i alla fall! Meeen, you gotta do what you gotta do.
the day justice was made?
Idag har jag lärt mig hur lite vi förstår hur 9/11 påverkade amerikanerna. Idag, dagen då Usama bin Laden blev dödad är för många en orsak att fira och en chans att äntligen kunna gå vidare. En av medarbetarna hade varit inne till Ground Zero igår runt midnatt, precis efter nyheterna kommit ut, och det var fest på gatorna. The most wanted man in the world finns inte mera. The day justice finally was made.
Det går verkligen inte att förstå. Att döma de som förlorade en oskyldig närstående i attacken och nu firar känns inte okej alls. Samtidigt är det ju lite konstigt att en persons död kan orsaka sådan lycka. Men som sagt, om man inte är amerikan, om man inte förlorade någon i attacken, kanske man skall hålla tyst om sina åsikter. Det är inte vår plats.
Igår var vi vid Ground Zero och inne till Trinity Church, som är en minnesplats för alla offer och för räddningsarbetarna som förlorade sina liv i räddningsförsöken. Powerful stuff. Att någon planerade och utförde ett dåd som det här, där tusentals blev utan mamma, pappa, fru, man, dotter, son, kollega, vän eller jobb, är så fruktansvärt att det är ofattbart.
Och det skall det vara också. Fruktansvärt och ofattbart. Det skall inte gå att förklara bort en tragedi som det här.
what America does to you.
Idag då vi gick igenom Central Park såg vi en hund, som ju nog var extra söt, men som jag verkligen inte skulle ha kommenterat tidigare. Så här var min reaktion idag:
"Oh, that´s such a cute dog. I can´t believe it! Look at it´s eyes. That´s amazing!" I superirriterande tonläge.
Man blir som man umgås.
Ändå känns det här som hemma. Jag måste vara väldigt amerikansk till personligheten. Det e så skönt med en massa pratsamma, ivriga människor runt omkring en.
Och jag måste ju nog säga att jag föredrar det här sättet att hälsa:
- Hello, mam. How are you?
- Hello, sir. I´m great thanks. How are you today?
- I´m good. Have a nice day!
- Thank you, you too!
Framom:
- moi.
eller en nickning.
small world.
Idag hände det. Jag träffade Kristiina från Rovaniemi i NYC med 8 miljoner invånare.
The non-excisting jetlag and The City.
Jag känner inte alls av någon jetlag. De e ju fantastiskt! :D Hade verkligen räknar med att få kämpa lite med att svänga om dygnsrytmen, men det gick på en natt.
Att handla mat här är en upplevelse. Butikerna är enorma och utbudet likaså. The winner so far: stora, färska jordgubbar för typ ingenting. Å jag hittade en version av min turkiska yoghurt. Kaffet här e däremot inte det bästa, men det går. Dessutom finns de coffee shops precis överallt, så tröttnar man på bryggkaffet e de ganska så enkelt åtgärdat.
Imårån tar vi tåget in till NYC. Jag e pinsamt ivrig! Min rumskompis e nästan lika ivrig, och hon är ändå amerikan, så det tröstar lite. Så vi kör fullt ut turist med Empire State Building, Ground Zero, Central Park, Macy´s och Fifth Avenue. :)
