ta det lungt!

Skrivet 2011-11-05 Klockan 16:34:45

Kom hem från jobbet och sov i 1½ timme. Känns alltid lika förvirrat att vakna efter en lång powernap. Borde väl ta mig ut å gå en sväng för att kvickna till.

Jag har storslagna planer för denna lördag:

  • tvätta kläder
  • städa lägenheten
  • dricka te
  • kanske hämta glass å en film från grannen Filmtown
  • läsa klart min Lapidus-roman.
Okej, jag har möjlighet att göra mer spännande saker, men jag vet faktiskt inte om jag vill. Efter en hel vecka av springande hit å dit och träffa en massa nya människor känns det mer än okej att hänga med sig själv en kväll. Speciellt med tanke på att jag var mitt vanliga jag och i halvmisstag gick och boka in en 26-dagars praktik/jobb-putki. Dumt gjort, men det går. Det skadar dock inte att tillbringa nån kväll å bara slappa för att få det hela att gå ihop utan att helt göra slut på sig! Som tur e så tycker jag både om min praktikplats å mina jobb!

Å en halv månads semesterresa väntar om inte allt för länge plus att jag i januari å februari ska jag ha en massa ledigt!

Jag vet att jag framstår som prestationsångesten personifierad, men jag upplever mig faktiskt inte lida av nån sådan. Jag har gjort det under ett antal år, men har lärt mig en läxa å gör för det mesta saker bara för att jag trivs med det. Jag menar, fick jag välja själv sku jag inte boka in en 7-veckors praktik inom ett område som inte nu helt är det jag vill jobba inom, men resten. Alla jobbturer å allt annat. Jag gör det för att jag trivs med det!

Min regel är att jag inte får vakna två dagar i sträck å tänka "hur ska jag nu klara av den här dagen?". En dag e okej nångång ibland, men det får inte komma sådana dagar för ofta. Livet ska inte behöva vara nånting man måste klara av. Det skall kännas i alla fall lite roligt att börja varje dag å gör det inte det så  får man börja fundera på vad kan man ändra på. Det ska inte behöva vara svårt å tungt att leva!

Har tänkt en massa på det här med prestation i höst å ska återkomma till saken då jag har mer att säga. En sak bara: känner du att det inte är så långt till väggen och börjar få symptom på nånting som kan bli en burnout. Kanske inte om en månad, men om det fortsätter på samma sätt i  5 månader? 10 månader? Ta en paus å märk att du inte är oersättlig. En bra sak att inse hur dumt det än låter! Bara två eller tre dagar då du gör precis det du vill. Far på bio mitt på dagen. Läser en bok på ett tyst kafé. Går på danstimma. Träffar vänner. Går långa promenader. Sover. Äter choklad. Dricker bra kaffe.

Det kan göra all skillnad i världen! I´ve been there å det lärde mig mer än mycket!

Ni som har en blogg kan väl ta å skriva ett inlägg hur ni ser på det här med att prestera? Jag vill veta!


Kommentarer
Postat av: Sara

Skrivet 2011-11-05 Klockan 16:50:53
Bra inlägg! Barn tar dock tyvärr inte paus. Som "ensamstående" är det mycket svårt att ta den där egentiden när man helst skulle vilja. Man får snällt vänta på att ngn annan har tid att ställa upp o sköta... :/. Sådär barn borträknat håller jag annars med om det du skrivit!

Postat av: Johanna

Skrivet 2011-11-05 Klockan 17:44:18
Mycket bra skrivet Marthina blev på så gott humör av att läsa det här. Diggar din två dagars-regel och du har så rätt i att livet inte är något vi ska klara av med bästa möjliga vitsord, utan något som ska levas med allt vad det innebär. Tack och lov får vi njuta av allt det goda livet har att erbjuda, utvecklas och lära av våra misstag. Att hitta sin egen rytm och livsstil som gör att man mår bra kan många gånger vara väldigt utmanande, men i det långa loppet livsnödvändigt. Tror att vi alla behöver inse att vi är olika när det kommer till det här, så att vi både tillåter oss själva och människor i vår omgivning att leva på det sätt som man mår bra av.


Kommentera inlägget här:

Ditt Namn:
Kom ihåg mig?

Din M@il: (visas ej)

Blogg eller Hemsida:

Din Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!